The end is the beginning of...

Ok... ny titel, ny frilla och 10000 skratt senare är jag tillbaks i min Underbara Stad. En studentera är över och det skär i hjärtat att tänka på att Världen Bästa Klass inte längre kommer att ha föreläsningar, tentafester och grupparbeten ihop. Men de bästa minnena är kvar, i hjärtat och på ungefär tusen bilder, så det är bara att plocka fram dem när det blir alldeles för jobbigt...:) 

En intensiv vecka i Sverige med c-uppsats, opponeringar, sista kvällar med gänget osv, innan fredagen och Examensdagen var ett faktum. Champagnefrukost, avtackning av lärarna, diplom- och pinhämtning på Gamla Teatern. Som en hälsning riktad direkt till oss sjöng studentkören Stad i Ljus och känslorna var totala. Shit vad underbart jag har haft det med mina hjärtan i Öset!!!! ♥
Examensfesten blev pricken över i:et och som festfixare var jag extra nöjd över att den blev så lyckad! Alla var vackra och kvällen blev perfect. En sista efterfest hemma hos Karo på Lower East Side, och cirkeln var sluten. Farväl Södra Grön.

En sista Skiweek som nyutexaminerade socionomer som klamrade sig fast vid det sista av varandra som en klass... en galet underbar vecka som resulterat i skrattattacker och lucköppning av det som presenterats på Facebook. Underbara Facebook, vad skulle man göra utan den? Hrm...
Citat i det oändliga kommer vi föralltid att skratta åt, och världens roligaste lek var ett stående inslag på festerna. Skiweek är föralltid i våra hjärtan, och framför allt i blodomloppet... Efter intensiva dagar och nätter, landade jag återigen i Öset med en känsla av att allt var över. Ett hjärta tungt som sten och men en insikt hur mycket jag verkligen tycker om vissa människor! Söta fina älsklingar som jag inte träffat tillräckligt på långa vägar, trots att vi haft så mycket tid på oss... Men när är det egentligen tillräckligt? Hoppas aldrig, för då får jag fortsätta att längta och bli glad nästa gång vi ses!:)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0