Livet enligt Liza

Idag är jag ledig. Oväntat och delvis en aning ofrivlligt. Jag försökte få jobba på flera ställen, och lyckades nästan, men denna dagen behövdes inte min arbetskraft. Åkej, med andra ord är jag ledig idag!
Att vara ledig för mig är en lite halvovan känsla. Ledighet förknippar jag snarare med att åka bort nånstans, för då behöver man inte plugga och kan inte ta på sig jobb om de ringer. Alla som är eller har varit studenter vet att trots att inget står på schemat eller dagsplaneringen så är det väldigt sällan som man kan erkänna sig själv ledig; det finns alltid nåt att plugga! Men eftersom jag inte längre är socionomstuderande, utan socionom (!!!) så behöver jag inte längre känna pluggstressen över mig. Dock är det svårt att vänja sig helt vid livet som arbetare: när du kommit hem från jobbet är du faktist ledig. Inte för att det helt gäller i mitt fall, men ändå. 

Dagen till ära har Underbara Oslo bjudit på strålande solsken och vårvärme! Det spritter i kroppen bara av känslan att våren är på intåg med stormsteg! De senaste helgerna av toksnöande har fått våren att kännas en aning avlägsen, men nu är den tamejtusan på g! Och det känns så braaaaa!!!:D 
I Bästa Lyan nere vid Akerselva råder härlig stämning trots en tillfälligt trasig tvättmaskin (men har man en grym handywoman til sambo så har man!) och att mjukostutvalet är helt värdelöst i detta land. 

idag är det fredag, jag är ledig i ett dygn till och ska kose mig och njuta heeeeeeela kvällen! Börjar NU med en kopp kaffe! :)

Igår hoppade jag på trikken på väg upp till Myrens Sportsenter och Klatreverket. Mitt på Olaf Ryes Plass måste trikken stanna för att en bil har parkerat lite för långt ut i vägen, och således kom inte trikken förbi. Väldigt dumt och klantigt av bilägaren, absolut! En trikk som inte kan ta sig vidare skapar köer, irritation, förseningar, stressade människor som blir ännu mer irriterade, dejter och avtaler som inte kan hållas på grund av försening... ja, spiralen kan gå hur långt som helst. Och allt bara för att en bilförare parkerade 10 cm för långt ut i vägen.
Vi fick beskedet at de måste vänta på att bilen skulle bli bortbogserad för att trikken skulle kunna fortsätta, och därför hoppade jag istället av trikken där på plats. När jag går förbi trikkföraren säger han med ett skadeglatt leende på läpparna "jag hoppas han inte hinner komma tillbaka hit så att bilen blir bortbogserad, det kommer han få betala flera tuuuusen kronon för!".

Åkej. Jag förstår att han är grymt irriterad eftersom en stillastående trikk skapar så mycket styr för alla. Det är logiskt! Men är det inte lite typiskt att vi måste önska skaparen av styret massa ont? Jag tror verkligen inte att föraren av bilen medvetet ställde sig för nära trikkspåret, även om det var väldigt klantigt att han gjorde det. Ska han straffas med onda tankar, höga böter och människor som önskar att jobbiga saker ska hända med han? Jag är övertygad om att om bilföraren kommit på platsen skulle han vara generad, ledsen och tuuuusen gånger beklaga styret som han orsakade. Och jag är också övertygad om att nästa gång skulle han kolla 20 gånger så att han inte stog för nära trikkspåret innan han vågade gå från sin parkerade bil.
Mår vi människor bättre om en medmänniska drabbas av obehagliga följder för något den personen har gjort? Även om det var en olyckshändelse eller ett misstag? Kan vi då sova bättre om natten för att vi vet att "den jäveln fick vad han förtjänade"? Eller är jag bara alldeles för naiv i min tro på mänskligheten för att tänka att det inte är så mycket gott som kan komma ut av negativa följder?

Är det dags att sluta gå på krogen när killen som sitter bredvid i baren påpekar att han känner igen mig, men att jag då brukar stå på andra sidan bardisken...?

Tidigare inlägg om detta ämne:

Här

Här

Och här

När De Bästa Sambosarna äntligen har en kväll ledig tillsammans så gäller det att ta vara på den!:) I onsdags skedde det! Vi började med vinsmakning! En Beaujolais från 2003 blev kvällens smakprov, och tyvärr ett inte helt tillfredställande sådant. Blaskig och parfym med färg som påminnde om rosé... vilket var lite tråkigt när man förväntat sig rött... men ner slank den iallaf! Haha! Iväg på test av ny restaurang: Dyre Vaa, vilken får tärningskast 4 efter mkt god lax och smaskiga desserter! Då vi inte orkade gå upp till Aku blev det en tripp in på Sudöst och irish där istället. Där hookade vi upp med Chris och Aksel Hennie och tog en taxi till John´s som hade AC/DC-fest. Inte kunde vi hålla oss borta därifrån inte!!!:D
Hårdrocksfester på John´s is helt klart the shit, och dette var inget undantag! Luftgitarrer, allsång och bugg (!) fyllde natten, och vi ramlade in i Bästa Lyan när torsdagen var tidig tidig... Det enda som saknades på Johns var Underbara Håkan som jag och Chris förgäves fick vänta på... Förutom det var det en underbar klassisk Anna&Liza-utgång; galet skoj som vanligt!:D

Till sist:
Ibland förstår man sig helt enkelt inte på folk. Vad vinner man överhuvudtaget på att säga till en tjej att "din kompis är mycket snyggare än dig!". Tror du seriöst att du kommer att få ligga då?!  

Japp, så är det! Jag har det så sjukt bra så att jag ibland vill skrika!:) Jag tänker att jag måste ha gjort mycket gott i ett tidigare liv för att få må såhär, och jag njuter, njuter, njuter!:) Petters ord blir mina dagars beskrivning: Det går bra nu, kompis det går bra nu! För just nu går det tamejtusan riktigt bra! Ny kalaslya med världens bästa sambo, ett underbart kanonjobb med de bästa och finaste kollegorna, ett nytt jobb med det bästa teamet, uppskattning av andra för mitt arbete, de bästa och underbaraste vännerna som går att hitta i denna värld... OMG, vad har jag gjort för att förtjäna detta?!:D Jag mår bra! Bra! Bra! Bäst!!
Att jag sen är helt grym i det jag gör är ju bara ett plus i kanten, men har man Bästa Gruppen-blod i ådrorna är det inte så konstigt och så är det såklart svårt att vara ödmjuk när man vet att man är bäst!:) Och varför hålla igen? JAG ÄR GRYM!!!

Att ha jobb i princip 24/7 är helt toppen och jag trivs som tusan! Att vissa saker bli lidande är dock ett faktum. Jag skulle önska att dygnet hade minst 48 timmar, eller att tiden inte rusade iväg så fort! Någon som säljer tid?

Nu är det alltså dags att ta tag i de sakerna som jag tillräckligt länge sagt att "det ska jag göra när jag är klar med skolan!" Nu är jag klar med skolan, nu är det dags att sätta igång!:) Idag började det så smått... gick å köpte klätterskor och klättersele! Nu ska jag å Karin ta itu med klättringen på allvar! Målet är en klättertripp i sommar med uteklättring, å det ska vi bannemej få till! Ingen återvändo nu! Om det inte hade varit för att snuppan är på fjället å åker längdskidor så hade jag tvingat med henne till Klatreverket imorgon! Btw så är ett hett tips att inte prova klättersele i klänning. Men tur att jag hade tjocka tights på mig iallaf!;)
Och mitt andra Efter-plugget-löfte har jag också tagit itu med. Jag har kontaktat min privata gitarrlärare om att boka in tid för köp av gitarr! Här ska det smidas medans inspirationen finns och nu är den helt klar på topp! Fingrarna ska lära sig ackord och i sommar är det jag som står för spelningen runt lägerelden (?!). Beroende på alkoholhalten i blodet kommer jag nog stå för sången också...:)

Det är faktist en konst att anpassa sig till ett liv som icke-student. Känslan av att man borde plugga hänger lixom fortfarande över en... (kanske för att jag egentligen borde plugga mina kvartsfart-kurser... hmmm!) och ledighetskänslan går inte riktigt att anpassa sig till helt. Dock anser jag att det är väldigt slöseri med tid att vara ledig 4 dagar på en vecka. Jag har hoppats på telefonsamtal om lediga vakter hela veckan, men ack. Addicted to work, yes I am... Längtar till fredag!! För då får jag jobba! Haha!;)

Ny lya i Underbara Oslo! I helgen flyttade jag och Anna in i vårat nya hem på Trondheimsveien i Oslo. Lyan är stor, ljus och fin. Högt i tak och stooora fönster!:) Helgen bestod av en roadtrip Oslo-Öset tur och retur på sammanlagt 18 timmar. Trots värdelösa billjus, skumma bilar med matkassar mitt i vägen mitt i natten ute i ingenstans, och ett tack till att det fanns en avtagsväg när en bilkö uppenbarade sig plötsligt och bromssträckan var låååååååång... så gick allt problemfritt! Kaffe var våran bästa vän och vi är nu lite halvless på Matchbox 20...  Nu orkar vi aldrig flytta igen, så detta blir vårat hem för all framtid, känns det som!:)

Det är rätt härligt att flytta till en ny lya och ha känslan att det helt enkelt är Så Bra! Jag vet att vi kommer att trivas sjukt bra här och att jag å Anna kommer att funka strålande som sambosar! Ikväll lagade vi våran första sambomiddag och firade med en flaska vin till. Som tyvärr var det smaklösaste vinet jag någonsin druckit... Eftersom Anna är en blivande sommelier så kommer hon att lära mig allt hon kan. Färger (är det rubinrött eller mer tegelfärgat?), dofter (grön paprika, svartpeppar, jord, tobak?) och smaker... allt ska jag få lära mig!:) Looking fwd to it!!!:) Vi har även en whiskey att spåra upp så att vi kan göra våra irish lika goda som på Aku!:)

Japp, 2009 börjar helt strålande! Ny start i ny lya med ny sambo och ny examen... Me like!:)